Ibland blir inte livet som man tänkt...
...men det måste gå ändå på nåt vis,
bara man får tid att anpassa sig.
Och det kan vara mer eller mindre jobbigt.
Just nu befinner vi oss i en väldigt krävande situation.
Jag syr fortfarande för fullt ,men på grund av detta,
sätter jag inte av så mkt tid till bloggen.
Jag prioriterar helt enkelt min familj just nu.
Så det kommer att bli längre mellan blogginläggen en tid framöver.
Men jag slutar varken med syningen eller bloggningen. 
Ni är så fina Emma! Å Lill signar, han ser lite större ut nu.
Har han vuxit nått på slutet?
Det går trögt för Anton både med längd och vikt.
Han är liten men naggande go.
Vilken härlig bild !!
Vilken fin bild på er! Vi tänker på dig,gumman! Kom ihåg att vi alla finns om du vill prata eller bara skäll....
/Stora styrkekramar från Marina o alla arbetskamrater.
